20 September
hejsan!
tjo idag blir det en kortis, veckan som gick har varit totally ok. Var bland annat "potatisdag" vilken hela vårt (mitt o thereses) projektarbete hänger på och den blev på det hela taget mkt lyckat! gutte, nu ska man bara göra efterarbete på de osv..
Var lite sjuk till och från i slutet av veckan men nu är jag endast lite småkrasslig i halsen o det klarar man sig med, så igår skulle vi då dansa, dock fanns där bara 15pers så vi fick varsin macka o dansade 5 danser o sen var det hem. men helt ok ändå för man kom ut o hade trevligt samtidigt som det inte blev alls sent! perfa om ni frågar mig. ;)
ikväll blir det kräftskiva med coop, ska bli väldigt spännande och anar att jag kommer referera om det i ett kommande inlägg, wiie sjukt taggad. så ja, just därför blir det till att avsluta här nu så man kan gå o fixa till sig litta. :)
hörs!
(särskild hälsning till Gita)
Pusshaj potatispaj!
Puuss
15 September, kärlek . . ?
idag är det den 15 september. Siris födelsedag. Födelsedagar ska ju vara glada.? Dock har denna månad och de närmsta datumen härtill fört väl med otur med sig. 2001 hade jag ägnat hela sommaren till en gul liten kattunge som fick namnet gubben. det var det mest kelne kattungen jag någonsin varit med om, han följde mig som en skugga och sprang om jag så gjorde. Man kan ju själv räkna ut att det var en härlig känsla för en 11-årig djurälskande flicka. det var det. dock så mådde han inte så bra en dag när jag kom hem från skolan, jag grät massvis och denna gången var det jag som följde efter en smått vinglande kattunge. men jag insåg själv tillslut att det inte fanns mycket vi kunde göra för honom, mer än att just hjälpa honom, att sluta lida. det var min katt och jag fick ta beslutet. huh vad jag hatar sånt, men han slapp lida mer än nödvändigtl. Jag gjorde en hjärtformad-lapp med några väl utvalda ord som sedan plastades in och fick funktionen gravsten. eller en minnessak, sten fick han, en fin bumling. och med stenar formade jag ett hjärta. detta var den 14 september 2001.
Sen var det en svart katt. en långhårig sådan, med namnet Lakris. Vi fick fem år tillsammans, mer eller mindre. han föddes här inne och var här titt som tätt. han visste vem han tillhörde och det var inte sällan jag fann honom sovandes i min säng då jag kom hem. underbart mysigt, eller hur? en liten kelgris alltid där för att få din uppmärksamhet. fästingarna tyckte också om honom, men han gillade dessvärre inte dom något värst och inte mamma heller när hon skulle ta dom, men han lärde sig att inte hon heller gav sig och den sista tiden var det nästintill inga problem alls de där stunderna. För ett år sedan nu ikväll låg han i min säng och sov, jag kelade med honom och skulle släppa ut honom för natten, för detta får jag numera hemska kval och massvis med ånger. varför? varför inte? hur skulle jag veta? men ändå. förmiddagen efter gick som vanligt tills vår granne kom upp och undrade om mammas långhåriga katt var inne. efter lite kallande kom han. okej vad bra tyckte han för där var en långhårig katt påkörd nere på 23:an. problemet var bara att det fanns två långhåriga katter i huset, och den andra kom inte. det var Lakris. han var påkörd. och alldeles stel. frustration, han som låg i min säng senast igår och nu-ofattbart. detta var den 16 september 2007.
det som mer är ofattbart är att jag imorgon levt ett helt år utan honom. det är inte klokt. min fina fina katt. ett år. tiden bara går, rusar något fruktansvärt. jag älskar dig och saknar dig, i massvis. ♥
Grattis på födelsedagen Siri.
