6 Augusti

Heej, veckorna har bestått av en hel del jobb, långa dagar och det först man prioriterar när man kommer hem är dessvärre inte bloggen. men här är jag nu.

mkt jobb som sagt men guud vad jag trivs, vi har ju börjat komma igång ordentligt nu kan man säga, nu lagom till sdet är dax att sluta, o Ida har redan slutat. phju ja men förhoppningsvis kommer vi ses till hösten, :) som det ser ut nu har jag tre dagar kvar sedan väntas en veckas sommarlov för min del innan skolan åter tar fart. fy för vad sommaren har gått fort, redan skolstart och vi börjar sista året på gymnasiet med bal, student o allt. Läskigt och sen en oviss framtid, huh.

På tal om framtid så får vi hoppas att vi har ett körkort relativt snart, jag kämpar hårt för det nu iaf, känner pressen med då en hel del håller på samtidigt som mig nu o jävlar att jag ska klara det (varken dom gör det eller ej!) baah, och ja, då får jag stå i med plugget. men det går rätt bra nu,

Livet annars det funkar, allt knallar på så vanligt det nu kan, kattungar som börjar bli sociala tex, väldigt gosiga. Panter (svart katt, bilden) som tror att han äger min säng och sover där varje natt, massvis med raberbersaft på lager och imorn kanske vi bakr ngt, ngt smaksatt med citron då där ligger en sådan i köket utan förutbestämt öde. vi får se.

Och så har vi hässleholmsfestivalen denna veckan då. jaha, vad händer,? för tillfället har jag ingen koll men in ska jag o trevligt sällskap ska nog inte vara så svart att skaffa. punkt slut.


jag saknar dig </3

På bilden syns Gullan och Panter
-Gullan som är bort sedan förra året och som jag innan dess hade haft jättelänge, min första riktiga katt, som var tillgiven mig men ingen annan trots hennes uppväxt med mig o syster. hennes sällskap så fort man satte sig ner ute eller kom hem efter ngn form av kondition. hennes sällskap. hennes dreggel då hon var glad, en sann faktor. puss på dig med, saknar dig ♥

-Panter som fortfarande finns hos oss och oftast i min säng, han är blind men han klarar sig fint iallafall. Han var kattunge samma år som vi skaffade Cellie och när dom var små så busade dom ofta och alltid, söta redan då.  det händer att dom busar nu med, men nuförtiden har ju Panter lite handikapp, han får sikta efter Cellies uppspelta andhämtning.

      Puuss
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0